Bloggen återuppstånden

Dags att ta tag i saker och ting. Bloggtystnaden har varit ett dåligt samvete ett tag. Fick i dag en kommentar på ett gammalt blogginlägg. Sedan mötte jag en vän på Systembolaget som påpekade att hon brukar läsa min blogg men att jag inte skrivit på länge.
Två tecken som jag tolkar som "återuppliva bloggen!"
Hänt sedan sist:

• Tvåbetygskursen har nått fram till tentamen. Godkänd eller inte får man veta först i slutet av maj sägs det. Jag kan ha klarat teorin med ett nödrop. Praktiken grejade jag nog trots provskaparnas försåtsminering med en cabernet franc bland de röda. Spikade pinot gris, chardonnay och tempranillo. De övriga gav några reservalternativspoäng.

• Årets provning har förmodligen redan genomförts. Nio portugisiska viner tillsammans med Sandra Tavares da Silva blir svårslagen. Ett par timmar före det bl a en vit Chateau Beaucastel på en Chateauneuf du pape-provning. Det var på Munskänkarnas regionårsmöte den 13 mars och blir svårslaget när vinåret sammanfattas.

• På regionmötet var jag för övrigt som sektionschef för Luleåsektionen. Valdes vid årsmötet den 20 februari.

• I sektionen har vi arrangerat en mycket uppskattad pinot noir-provning (viner från februari-släppet). Intresset var så stort att vi fick köra den i två omgångar. Trots dubbel konkurrens från Bourgogne, bl a Corton Grand Cru, "vann" amerikanska Sokol Blosser omröstningen om godaste vin vid båda tillfällena.

• Vid påskprovningen i slutet av mars provades ett blandat sortiment av tillfälliga nyheter. Där fastnade jag speciellt för spanska Geol som var precis så där flirtigt men ändå karaktärsfullt och personligt som jag vill att vin ska vara.

OK - då är jag ikapp verkligheten. En flaska GR-174 (Priorat) ligger i vinstället och väntar på att bli öppnad. Den är jag nyfiken på - återkommer inom kort med ett utlåtande.

7 x röda Nya världen

Tvåbetygskursen går vidare. Sista teorilektionen är avverkad och efter det provades sju röda viner från "Nya världen" helt blint.
Glas 1: Röd färg, inte särskilt tät. Doft av viol, varm smak av viol, gummi, lakrits och en edlig finish. Förutom eldigheten kändes det som en solklar australiensisk shiraz. Fel.
Facit: 22620 Bonterra Zinfandel (139 kr) från USA.
Glas 2: Röd färg, inte särskilt tät. Blommig, kryddig doft. Smak av röda bär, men en allt för tunn frukt som skymdes av rökiga rostade fat, bismak av tvål och en irriterande beska i finishen. Rökigheten leder gissningen till en pinotage från Sydafrika. Rätt.
Facit: 22055 Jacobsdal Pinotage (112 kr), Sydafrika.
Glas 3: Ljusare röd och transparent. Liten, grön, doft. Tunn smak av röda bär, fat, ekbeska och oväntat sträva tanniner. Tanninerna till trots borde det vara en pinot noir, inte särskilt elegant, troligen USA. Rätt.
Facit: 6694 Irony Pinot Noir (129 kr), USA.
Glas 4: Mörkröd färg, relativt transparent. Doft av mörka bär och fat. Rund, fyllig, bärig smak, lättdrucken och angenämt på alla sätt. Känns som en amerikansk zinfandel. Fel.
Facit: 16320 Penfolds Kalimna Bin 28 Shiraz (159 kr) Australien.
Glas 5: Mörkröd färg, relativt transparent. Svarta vinbär och cederträ i doft och smak, stramt vin med tydliga tanniner. Absolut en cabernet sauvignon, kan den vara från Chile? Rätt/fel.
Glas 6: Mörkröd färg, tät. Starkvinslik doft av russin, blommor och en aning svettiga strumpor. Stram smak med mörka bär och örtkryddor. Färgen pekar på malbec och Argentina. Rätt.
Facit: 94032 Mendel Malbec (169 kr), Argentina.
Glas 7: Tät mörkröd färg. Doft av svarta vinbär och blyertspenna. Fruktig smak av svarta vinbär, snygga ekfat, tydliga tanniner i bra balans med vinet som helhet. En snygg Bordeaux-kopia, cab från Napa Valley, USA? Rätt/fel
Facit: 16566 Echeverria Reserva Cabernet Sauvignon (109 kr) Chile.

Fem rätt av sju på druvorna. Synd att jag kastade om länderna på cabbarna. En nivå som i alla fall borde räcka till godkänt på vårens tentamen.
Godast? Relativt jämnt, men Penfolds Kalimna och de båda cabbarna var klart godkända.

Blogg-skuld

Husbygge och vinbloggande konkurrerar om samma tid och eftersom det inte går att skapa mer än 24 timmar per dygn så får något stryka på foten - i det här fallet vinbloggandet. Inte vindrickandet som tur är - högen av obloggade flaskor har stått där och växt i köket i väntan på fotografering. För att röja detta problem ur världen, och kunna börja från scratch igen, gör vi en samlingsblogg om de senaste veckornas viner.

Nyhetsprovning med munskänkarna 2 oktober
Fyra röda viner - Crozes-Hermitage/ Domaine des Entrefaux, Barbaresco/Livio Pavese, McManis Petite Sirah 2008 (USA), Priorat/Tendral. McManis blev provningsgruppens favorit. Mörk, tät blåröd färg. Mustig lättgillad smak. Lite väl mycket ek i min egen mun. Min personliga favorit blev Tendral, varm och sötfruktig men med syra och tanniner som balanserade upp det hela. Crozes-Hermitagen var det lite Nya Världen-stuk över, men violerna och charkuterierna fanns där. Barbarescon tyckte alla var tunn i det robusta sällskapet, men jag provade den igen på egen hand ett par dagar efteråt och då var det ett trevligt och finstämt vin.
Tre vita viner: Kim Crawford, nyazeeländsk sauvignon blanc. Överdrivet aromatisk, kristallklirrande syra, välgjord och mycket druvtypisk. Winkeler Jesuitengarden, tysk riesling - ung, krispig syra, mineral och citrusfrukter, ett fyndvin som jag ska köpa en lagringslåda av. Macon-Villages Chardonnay - mycket vin för liten peng (73 kr), mycket syra, gröna äpplen och en lagom gnutta fat.

Betyg 2-kurs tisdag 6 oktober
Vita viner från nya världen hemma hos oss med resten av kursgänget. Två sauvignon blanc från Sydafrika (Fleur du Cap) respektive Nya Zeeland (Hunter´s) var enkla att hitta. Men vilken var vilken? Jag har ännu inte hittat något som skiljer dem åt.I det här fallet var sydafrikanen mer direkt och överdrivet aromatisk (vilket jag trodde var kännetecknet för NZ...) Tre chardonnay från Australien (Penfolds Thomas Hyland), Sydafrika (Zondernaam), USA (Bonterra). Amerikanen bjöd som väntat på mest ek, smör och popcorn. Hyland är en av mina favoriter i kategorin sedan tidigare, Zondernaam var ganka lik australiensaren och balanserat god den också. Sedan hade jag slängt in en joker i form av en amerikansk viognier (Francis Ford Coppola) som vållade deltagarna huvudbry. Men en (Agneta) gissade till slut på viognier "för att den varken smakade eller doftade någonting". Jag som visste vad jag skulle leta hittade en blommig ton, vax och honung.

Dessutom:
Babylons Peak ur senaste nyhetssläppet (139 kr): Tydlig shiraz-karaktär (även mourvédre, grenache) à la Nya Världen, med köttbuljong, lakrits och bildäck. Pang på, mycket av allt, rejält men utan finess.
Les Haut Castellas, Rhonevin från Vacqueras (Grenache, Mourvedre, Syrah). Lovande doft av röda bär, men en tydlig bismak av ruttna, ofräscha druvor och växtdelar. Köpte den (kostade under hundringen) för inte så lände sedan, men nu hittar jag den inte i SB-sortimentet - förhoppningsvis har den fått rött kort.

Betyg 2: röda italienska

Kapitlet "röda italienska viner" i Munskänkarnas betyg 2-kurs har avverkats. Resultatet var skapligt om än inte klockrent.

Gunnar och Ingrid i Bensbyn hade laddat upp med sex italienare, två från vardera Toscana, Piemonte och Venetien. Från vardera området ett enklare vin och ett mer komplext.

Glas 1: Rödblå färg. Ordinär körsbärsdoft utan någon stuns. Pigg syra och halvtrötta tanniner, tunn frukt.
Definitivt inget komplext vin, uteslutningsmetoden och tanninerna sa att det trots allt borde vara en chianti (rätt).
Terreno Chianti Classico (nr 2373) 89 kr

Glas 2: Rödblå färg. Lite blommig, parfymerad doft, i trakterna av viol. Menlös smak med tvålinslag, liten syra, inga tanniner.
Inget komplext vin, avsaknaden av tanniner säger att det är ett enklare corvinavin från Valpolicella (rätt).
Masi Valpolicella Bonacosta (nr 6998) 83 kr

Glas 3: Tegelröd färg, relativt transparent. Doft av körsbär, lakrits och rosenblad. Blodfattigt okulärt intryck, men med smakmässigt betydligt mer muskler (syra och tanniner) än de två första. Körsbär, nyponsoppa och lakrits.
Redan färgen skvallrar om att det är ett nebbiolovin från Piemonte , näsa och mun sa inte emot. Inget dåligt vin, men mindre komplext än tre andra viner (rätt).
Langhe Nebbiolo Pio Cesare (nr 7306) 119 kr

Glas 4: Tät, mörk blåröd färg. Fyllig, mogen och komplex doft av körsbär, blöt jord, kaffesump, fat. Lika komplex smak av körsbär, tjära, läder. Hög syra och mogna tanniner.
Ett bra vin, provningens bästa. Den mogna karaktären och tjäran ledde min gissning mot Barolo (fel).
Marchese Antinori Riserva 2004 (nr 22382) 179 kr
Provade årgång -01 av detta vin i maj, det var inte alls bra. Provade det även mars -08 och fick ett bra intryck även då. Men nu var det ännu bättre.

Glas 5: Mörkt blåröd färg. Märklig doft med lösningsmedel och kanel. Eldig smak, tydlig sötma, körsbär, russin, torkade fikon, kryddor, samt en lite ekbeska.
Var helt säker på att även detta var ett corvinavin från Valpolicella (rätt), kanske en ripasso. Hoppsan, det var till och med en amarone. Men nog var den lite klumpigt hopspikad för att vara en sådan.
Amarone della Valpolicella Classico Monte Faustino 2003 (nr 88471) 378 kr

Glas 6: Mörkt blåröd färg. Doft av mörka körsbär, plommon, piptobak, kryddor, fat. Stram smak med hög syra och tanniner som grovt sandpapper. Körsbär, plommon, choklad.
Tanninerna ledde in mig på Chiantispåret (fel) men jag har provat detta vin och borde ha kommit ihåg barolon med de minnesvärda tanninerna.
Barolo La Serra 2004 (nr 96849) 288 kr

Betyg 2, Spanien/Portugal

Betyg 2-kursen stökade undan avsnittet Spanien/Portugal på söndag kväll. En vit från vardera landet, därefter två röda portugiser och fyra röda spanjorer varav tre tempranillobaserade (en klassisk, två modernister).
Förhållandevis låg klass på vinerna den här gången och ganska svårt att skilja dem åt. Halvblind provning.

Vita:
El Coto - en vit rioja på druvan viura - ett blekt vin på alla sätt; nästan vattenklart, liten anspråkslös doft, samt en grönaktig smak av omogna bananer. Vinha Real - Vinho Verde i norra Portugal - ljusgult, väldigt spritsigt, hög syra men inte mycket till kropp.

Röda:
So Syrah, portugisisk syrah. Mörkt blåröd, tätaste färgen av de provade. I näsan var det nästan Laphroig-känsla, otroligt mycket rök och tjära. Men lite djupare sniffar gav även tämligen druvtypiska aromer av plommon, björnbär, viol och lakrits. Smaken styrkte uppfattningen att detta måste vara Syrah-vinet.
Coronas (Torres), spanskt tempranillovin från Katalonien. Röd, relativt transparent. Kryddig doft. Smak av plommon och en tydligt blommig violarom på slutet. Min gissning gick till tempranillo och jag lyckades även hitta rätt vin.
Marques de Murrieta Ygay Reserva, klassisk rioja. Transparent röd med tegelkant. Doft av jordgubbar, kryddor och dillspad. Smak av jordgubbar och blåbär med lite jordig ton, vanilj och fat. Omisskännlig rioja och därför lättast att pricka in.
Gran Coronas (Torres), spansk cabernet sauvignon (85 %) från Penedes. Rödblå färg, relativt transparent. Mycket liten doft. Smaken i förhållande till doften överraskande fyllig. Rund och behaglig plommonfrukt, lakrits och vanilj. Trodde det var den andra portugisen och missade alltså.
Casal Mor reserva 2006, från Dao i Portugal, gjort på 50 % Touriga nacional. Blåröd färg, relativt transparent. Doft av drottningsylt (hallon och blåbär) och brödkryddor. Smak av hallon, kryddor, vanilj, finkorniga tanniner och en liten fatbeska. Jag gjorde en tempranillogissning och gick bort mig igen.
Villacampa del Marques Crianza 2003, modernt tempranillovin från Ribera del Duero. Rödblå färg, relativt transparent. Doft och smak av svarta vinbär och cederträ. Var tämligen säker på att detta var cabernet sauvignon - men där bedrog man sig...

Summering: Villacampa (114 kr) var det som smakade bäst. Provningens glada överraskning var de båda portugiserna - Casal Mor kostar endast 55 kronor och det är tveklöst mycket vin för liten peng, Syrah-vinet (119 kr) skulle hävda sig väl mot de flesta Nya Världen-syrah. Marques de Murrieta (129 kr) är en rioja som fortfarande smakar rioja (på gott och ont). Torres-vinerna glänste inte direkt, men Torres är fortfarande en slags kvalitetsgaranti.

Dussinet fullt på chianti-provning

Specialprovning med betyg 2-kursen. Vi skulle egentligen prova ”Italien”, men vi gjorde en grym chianti classico-specialisering. Vår kursansvarige hade ett dussin -01:or som han själv ville testa mot varandra, men det är ju lite jobbigt att göra på egen hand. Så vi ställde upp som provningspanel – livet är fullt av uppoffringar ;)

De tolv vinerna delades upp i två provningsomgångar: den första med producenter i facket traditionalister (begränsad eklagring m m), den andra med modernister (bl a användning av rostade och nya fat). Provningen var helt öppen.

Omgång 1:
Glas 1: Castello di Querceto -01 (180 kr)
Relativt transparent röd färg. Öppen doft med ton av torkad frukt. Fräsch syra, smak av körsbär och russin. En lite ylleton i eftersmaken. Klent och blekt helhetsintryck.
Glas 2: Riserva di Fizzano -01 (200 kr)
Brunröd färg, relativt transparent. Doft av solvarma körsbär. Låg syra och lite uddlös frukt. Mynnade ut i en ogin, besk eftersmak av kallt te. Borde möjligen ha druckits för bra länge sedan.
Glas 3: Poggio Rosso -01 (312 kr)
Röd färg, med en i det här sällskapet tät struktur. Nyanserad doft med Bordeaux-associationer körsbär, svarta vinbär, viol, multna löv, tryffel – till och med ektoner trots att den mest lagrats på stora fat. Komplex smak med körsbär, våta höstlöv, läder och tobak. Bra tannintryck och lång eftersmak. Ett kraftpaket med elegans och balans. Klart bäst i omgången.
Glas 4: Rancia -01 (328 kr)
Transparent brunröd färg. Solvarm doft av söta körsbär, även en kemisk ton av nagellack. Fruktig smak, med frisk syra, söta körsbär, vaniljlen och sammetsmjuk. Ett förföriskt, snudd på insmickrande vin. Men jag gillade det!
Glas 5: Castello di Ama -01 (279 kr)
Transparent röd färg. Fruktig doft, av skogsbär, russin och en aning fatkrydda. Sötfruktig smak med en viss eldighet. Viss beska på slutet drog ned intrycket.
Glas 6: Badia a Passignano -01 (320 kr)
Tyvärr korkskadat.

Omgång 2:
Glas 1: Terreno -01 (129 kr)
Mörk rubinröd färg. Doft av körsbär, jordgubbar och fat. Smak av söta körsbär och jordgubbar, vanilj, choklad och fat. Snällt vin som inte gjorde mycket väsen av sig.
Glas 2: Marchese Antinori -01 (169 kr)
Mörk rubinröd färg. Doft av körsbär och ekfat. Lite lägre syra, mörka bär, hö. Lite platt helhetsintryck.
Glas 3: Angelini Monsenese -01(200 kr)
Mörk rubinröd färg med lite blekare kant. Komplex och nyansrik doft av körsbär, mynta och nytvättade kläder (tack för den träffsäkra beskrivningen, Agneta). Fyllig smak med bra syra, körsbärsfrukt, mörk choklad och fatkryddor. Härligt vin med personlighet!
Glas 4: Castello di Brolio -01 (295 kr) Mörk rubinröd färg. Utvecklad doft med körsbär, charkuterier och fat. Söta mogna körsbär, fin syra, choklad och nyrostat kaffe. Mycket gott, skolexempel, svårspottat.
Glas 5: Castello di Fonterutoli -01(295 kr) Mörk rubinröd, relativt tät. Doft av körsbär, kaffe och fat. Bra tryck i syran, söta körsbär, choklad och nyrostat kaffe. Mycket likt glas 4, lika gott.
Glas 6: Giorgio Primo -01 (495 kr) Mörkt rubinröd, opaque. Inledningsvis väldigt mycket ek i doften. Släppte med lite tid i glaset fram en angenäm frukt också. Smaken kändes lite överekad (18 månader på nya fat), stram frukt, nyrostat kaffe, tanniner som finkornig sand. Förstår att detta är ett s k kultvin, stor personlighet som förmodligen blir ännu bättre med längre lagring.

En provning jämförbar med ett maratonlopp - fast med en betydligt behagligare känsla i kroppen på upploppet. Tack till värdparet Gunnar och Ingrid för välbehövlig pausförplägnad och Mikael för initiativet och provningsledarskapet.

Vita viner Tyskland/Österrike

Lektion Tyskland/Österrike i Munskänkarnas tvåbetygskurs. Tysklandsvännerna R och A hade laddat med fina viner och ett generöst utbud av tilltugg. Thailändskt kryddad soppa visade sig funka jättebra med halvtorr riesling - liksom inlagd sill som trollade bort sötman ur vinet. Italienska charkuterier till torrt vitt vin är inte heller fel.
Halvblind provning där vi visste att två vin inte skulle vara riesling. Två riesling var halvtorra,
Würzberger Stein Silvaner Kabinett 2007 (97599) 149 kr
Ljusgul färg. Ganska blygsam doft, citrus och vått gräs. Hygglig syra, smak av lime, mineral och gräs, jordig eftersmak.
Knappast en riesling. Mineraliteten talar för silvaner hellre än grüner veltliner. Rätt gissat.
Forster Pechstein Riesling trocken 2001 (88467) 329 kr
Ljusgul färg. Utvecklad och komplex doft med tydlig ton av cykelverkstad och smörjgrop, grapefrukt och en blommig parfym. Attackvillig syra, smak av grapefrukt. Fylligt, nästan smörigt, mellanregister. Lång och behaglig eftersmak.
Definitivt en riesling - och en högklassig sådan. Borde alltså vara Forster Pechstein. Rätt.
Grüner Veltliner Breiter Rain 2007 ( 81611) 189 kr
Ljust gulbrun färg. Svag doft med mest gröna och vegetativa inslag. Märklig smak med mycket låg syra, jordig karaktär, nötter och mandel.
Riseling med så klen syra finns inte. Ingen mineralton, mycket grönt - borde vara grüner veltliner då - men en dålig representant för denna annars trevliga druva. Rätt.
Wehlener Sonnenuhr Riesling Spätlese 2007 (96673) 195 kr
Ljus gul färg med grönt skimmer. Svag citrusdoft. Halvtorrt vin med ung friskhet. Smak av söta apelsiner.
Av två halvtorra alternativ måste detta vara den yngre. Rätt.
Dr Loosen Graacher Himmelreich Spätlese 2005 ( 97463) 199 kr
Ljusgul färg. Utvecklad doft med tydlig mineralig rieslingkaraktär, gröna äpplen, nässlor och gräs. Halvtorr smak av apelsin, gröna äpplen, honung och mineral.
Ett mognare halvtorrt vin jmf glas fyra. Rätt.
Schloss Johannisberger Riesling Kabinett (85893) 169 kr
Ljusgul färg. Inledningsvis en doft av vingummi och piggelinglass. Utvecklades i glaset och då kom en tydlig rieslingkaraktär fram med zonaxspray och citrusfrukt. Bra syra med smak av blodgrape, fyllig munkänskla men en i min mun lite besvärande restsötma.
En tydig riselsing, och då fanns bara ett aöternativ kvar. Rätt.
Alla rätt konstaterade jag och var mäkta stolt då jag så ofta gjort bort mig på vitvinsprovningar.

21 viner på en helg

OK - jag lovade högtidligt (nyårslöfte) att jag skulle orka hålla liv i den här bloggen under 2009 med att blogga om alla nya viner jag smakade.
Jag hade inte räknat med helger som den senaste. 21 olika viner har passerat min näsa och tunga - och det känns nästan lite övermäktigt att analysera alla dessa nu.
13 viner var ett resultat av Munskänkarnas regionårsmöte på Piteå stadshotell med tillhörande provningsledarutbildning. Där blev det 2 x 6 viner, plus ett vin till middagen på kvällen.

Halvblind Franken-provning först (jag hade en skeptisk inställning på förhand - och den har inte förändrats efteråt):
Winzer Sommerach Silvaner 2007 (97798) 94 kr: Kryddig citrusdoft. Lite fet struktur så jag gissade på att detta var weissburgundern (pinot blanc).
Thüngersheimer Johannisberg Weissburgunder spätlese trocken (5969) 93 kr: Doftade melon/päron. Gröna, gräsiga toner i munnen.
Eschendorfer Lump Riesling 2006 (99910) 215 kr: Nyansrik doft med citrus, honung och en aning botrytiskaraktär. Jag gissade totalfel och trodde det var den billigaste silvanern när det var en finare riesling.
Eschendorfer Lump Silvaner Grosses Gewächs (96273) 239 kr: Blyg citrusdoft, men desto fylligare i munnen där kändes ren, fruktig och allmänt behaglig. Gissade på Würzburger Stein.
Würzburger Stein Silvaner Kabinett Trocken (97599) 149 kr: Kryddig citrus, mineral och grus. En lite störande beska, men jag gissade att det här var bästa silvanern.
Gobelsburger Riesling Österrike/Kamptal (4376) 95 kr: Tydlig rieslington av smörjgrop i doften. Spritsig citrussmak i munnen. Min enda riktiga gissning kom på omgångens "Svarte Petter".
Sammantaget tycker jag att Frankenvinerna är för profillösa för att vara intressanta. De billigare är helt okay, korrekta lättdruckna viner. Men jag hittar inga dimensioner i de bästa som inte finns i de billigare. Förmodligen är bristande träning orsaken.

Provning nummer två, också halvblind, hade ett lite konstruerat tema: "vad kan man utläsa av etiketten?" Men vinerna var i alla fall bra.
André Clouet GR (7686) 249 kr: Champagne gjord på pinot noir med lite lägre syra. Blommig doft med gula äpplen och jäst.
Sancerre, Les belles dames (2245) 139 kr: Väl maskerad sauvignon blanc doft som jag i det längsta trodde var en chablis. Gröna toner i doften. Frisk syra mer i trakten av citrus än krusbär.
Chablis Premier Cru Beauroy (7125) 169 kr: Gröna toner även i denna doft, mineral, citrus. "Chablis det här också? Samma vin i båda glasen? Äh, det andra måste vara sancerren..."
Chateau Mont-Redon (2811) 215 kr: Nyss provad och ännu enklare än normalt att pricka in. En jordgubbe bland svarta vinbär och körsbär.
Les Hauts de Granget ArteVino 2005 (3814) 149 kr: Mörk blåröd färg, fruktig doft av plommon, svarta vinbär och cederträ. Ren och snygg smak med elegant fatbehandling. Hyggligt lång eftersmak. Självklar Bordeaux åtminstone i detta sällskap.
Barolo Fontanafredda (2305) 221 kr: Blåröd färg, Blommig och fruktig doft med körsbär, rosor, viol. Smak av körsbär, kaffe, tobak och bitiga tanniner. Så klart en norditalienare.

Till maten (lax-rätt) serverades Stoneleigh chardonnay - typisk nya världen-chardonnay med tropisk frukt och mycket ek.

Kvällen före skulle en ny italienare testas: Morellino di Scansano. Vi hann känna en tunn körsbärsfrukt med bittert kärnig karaktär innan den inledande bitonen av korkskada växte sig starkare och vi insåg att vinet var defekt. En reserv blixtinkallades ur vinskåpet: Duorum; saftigt fruktig med körsbär, katrinplommon, kaffe och tobak. Förföriskt god och inte utan finess.

Söndag kväll; röda franska viner med betyg 2-gruppen i Munskänkarna (halvblind provning):
1. Chateau Mazeyrese -06 (Pomerol) 220 kr . Bordeaux från Pomerol. Mörkt blåröd. Medelfyllig doft av mörka bär, mineral och fat. Smaken är "typisk Bordeaux" med (jmf glas sex) lite mjukare karaktär. Det hade varit lätt att blanda ihop de båda bordeauxerna men jag hittade rätt till slut.
2. La Vigne -97 (Bourgogne, Côtes-du-Beune) 399 kr. Matt röd färg. Mogen pinot noir-doft med rotfrukter, buljong, kryddor. Jordgubbig smak, kryddor, läder, finkorniga tanniner. Självklart bourgognen.
3. Domaine de vieux Lazaret (Chateauneuf-du-pape) 182 kr. Röd färg. Jordig doft, jordgubbar, hallon och även mörkare bär. Jag gick bort mig i Rhonedalen och trodde det var Les Launes.
4. Chateau de la Roullier (reservation för slarvig anteckning) Anjou-Samur 116 kr. Ljusröd färg. Doft av hö-lada. Snipig och ogin smak. Förvillad av färgen placerade jag denna som "Gamle Lazaret" - i efterhand var cabernet francen självklar.
5. Les Launes -06 (Crozez Heremitage) 138 kr. Mörkröd färg. Knuten doft där jag inte kunde hitta den viol jag letade efter som kännetecken. Hittade däremot mörka bärtoner, fat, lakrits och tobak. Helt förvillad placerades glaset i Loire *skammens rodnad*
6. Chateau Belgrave (Haut-Medoc) 279 kr. Mörk blåröd färg. Fyllig doft - svarta vinbär, fat och kaffe. Stram i munnen - svarta vinbär, rostade fat, örter. Lång angenäm eftersmak som avgjorde att detta måste vara västra stranden.

Puligny-Montrachet 2006

Puligny-Montrachet 2006 (Antonin Rodet) 255 kr
Går munskänkarnas betyg 2-kurs och vår grupp träffades på söndag kväll hemma hos oss för att prova oss genom kapitlet "vita neutrala franska viner", d v s Côte de Beaune-chardonnay, Chablis-chardonnay, samt muscadet, chenin blanc och pinot blanc från Loire och Alsace.
Eftersom jag inhandlat och hällt upp blev det ingen blindprovning för mig - och jag kastade mig på bourgognen direkt (jo, jag hade hittat den även blint). Den stack ut i såväl färg som doft mot de övriga - för att inte tala om smaken. Det här är ett vin som ger det fylliga vita vinet ett ansikte.
Doften är nyanserad med massor av frukt och smör och tydliga ektoner. I munnen exploderar smakerna och fyller upp munhålan på ett sätt som bara ett fåtal torra, vita viner klarar. Syran är fräsch, gula äpplen, citrusfrukter och smör klingar av i en lång ekkryddig eftersmak.
Just eken var kanske vinets enda minus. Några i gruppen tyckte det var för mycket ek. Själv tyckte jag eken var snyggt invävd så länge vinet var + 10 grader, men ju varmare vinet blev desto mer påträngande blev eken.
Kort om de övriga vinerna:
Chablis Premier Cru (Brocard), Fourchaume 189 kr. Ska inte vara eklagrat om jag är rätt underrättad, men doftens rökiga mineralkaraktär kan lätt förväxlas med rostade ekfat. Stringent syra, gröna äpplen och grapefrukt. Lite platt totalintryck, hade väntat mig mer av detta vin.
Chateau Coucheroy 104 kr. Eklagrad sauvigon blanc, med doft av exotisk frukt och en aning druvtypisk kattlåda. Frisk syra, smak av passionsfrukt och citrus, snyggt integrerade ekfat.
Muscadet Sèvre et Maine 79 kr. Jästspritsig doft med gröna äpplen och citrus - dito smak.
Secrets de Chai, 78 kr. Chenin blanc från nyhetshyllan. Fräscht vin som plöjer fram i mittfåran utan att sticka ut åt något håll.
Pierre Sparr, Pinot blanc reserve, 88 kr. Doft av päron och honung. Tydlig honungston också i smaken, väl balanserad med milda apelsintoner och päron.