STiiLS

Dagens träningspass: 30 min på cross trainern.

Dagens mat har bestått av Torsksoppa till lunch och Bönsoppa till middag. Det är riktigt goda och matiga soppor. Till och med T gillar dom. fördelen med Bönsoppan är att den är snabblagad, god, ger många luncher och kalorisnål.

En av mina gamla vänner från Umeå dök upp i butiken i eftermiddag. Vi har känt varandra i drygt 20 år men vi är dåliga på att ha regelbunden kontakt. Däremot när vi träffas är det alltid lika roligt. Jag lyckades också övertyga henne om att ett av halsbanden i vår nya "STiiLS" kollektion passade henne alldeles utmärkt.

Det finns i Pearlshops Luleå-butik redan nu men har inte hunnit ut på webben ännu.

Pearlshop o felparkering

Tänk vad kul att få skriva Pearlshop i rubriken, det här inlägget kommer att till största del handla om jobbet. Jag tog bilen till Pearlshop idag och på vägen ringde jag till fastighetsförvaltaren för att fråga om jag kunde tjuvlåna en parkeringsplats på baksidan. Jag fick Ok och ställde mig där. Vid lunchen ringde Tommy och berättade att en upprörd man ringde och sa att vi felparkerat. Det visade sig att den ena handen inte vet vad den andre gör, det fanns ett temporärt kontrakt på parkeringen, så det var bara att flytta bilen.

I övrigt så har hela dagen gått åt till planera för hantverksmässan i helgen. Dels att se vad för halsband, pärlor och tillbehör som ska med, hur de ska skyltas med osv. Sedan har jag plockat ihop de bord, hyllor o stolar som ska med.

Vi kommer att ha två ytor på mässan, dels själva montern men även en yta där vi kommer att ha snabbkurser i smycketillverkning. Det känns som en liten utmaning. Det ska bli jätteroligt och se hur det fungerar.

Tommy har fixat våra nya affischer vi kommer att använda på mässan. En del av dom kommer vi att kunna använda i butiken också sen. Våra nya brochyrer kom idag. De var helläckra, Tommy får klart godkänt.

Mina söner har varit här på en gemensam födelsedagsmiddag. J fyllde år i söndags och K fyller år på måndag.

Superhuslig

Idag har jag ägnat större delen av dagen åt hushållet än till Pearlshop, det är inte det vanligaste. Jag började med en 5-km runda innan jag tog bilen och körde iväg med lite skräp. Sedan var det bara att stressa hem för att ge min kära make en hemlagad lunch.

På pearlshop har jag marknadsfört vår närvaro på hantverksmässan till var och varannan kund. Tommy har skapat en ny brochyr som de sagt skulle komma idag, men inte det. Hoppas att den kommer imorgon så att vi får se den innan vi behöver den i helgen.

Det märks att julhandeln har tagit fart hos våra kunder. Den ligger lite före där eftersom många tillverkar själva för att ge bort i julklapp eller för att sälja på julmarknader.

Efter arbetsdagens slut så cyklade jag hem för att äta en god middag, som min kära make hade lagat åt mig. Han klagar över att det är så lite sås och mycket grönt nu i maten, kaninmat tror jag han kallade det. Men jag har gått ner 5 kilo sedan i augusti, så det är inte så dumt.

När jag sedan hade städat köket gjorde jag en spenat och räkpaj på resterna av middagen. Vi hade färsk spenat och den brukar inte vara så trevlig att spara.

Men ändå flitiga

Även om vi är lata bloggare så är vi desto mer energisk i övrigt. Förutom att Tommy arbetar på vårt föredrag, brochyr till Pearlshop, varumärkesstämpel, layout för "inflyttningskort", så har han även en hel del på jobbet.

Jag kör med mina kurser och skissar på den förändring som vi påbörjade i helgen på Pearlshop. Vi har kastat ut våra gamla bänkar i det inre rummet och satt in nya skåp med en vit skiva. Det blev både ljusare och mer överskådligt. Med den nya versionen kommer jag också att kunna nyttja väggarna på ett bättre sätt förutom att jag fått härliga lagerutrymmen för smådelarna. Det är lite kvar att göra så Tommy bara suckar över mig och menar att jag snart borde vara nöjd.

Lördagen ägnade jag mig åt att försöka få lite ordning trots att vi hade öppet under omstuvningen. Söndagen var det kursdags igen. Men innan det hann vi vara ute och jogga. Tommy lurade mig också till att basta innan jag for in till kursen så jag var där i sista minuten. Fast det var det värt.

Lata bloggare

Vi är inte så flitiga på att blogga, men vi är inte värst, det kan vi se på våra länkar, fy på er!!!!!

Men vi är desto flitigare i övrigt. Största delen av vår tid har vi ägnat till att arbeta. Tommy, på sluttampen av förändringen av NSD:s layout och jag har haft en hel del kurser på Pearlshop, både möhippor och nybörjarkurser.

Hela föregående helg gick jag kurs i att arbeta med silverlera. Ett helt fantastiskt material. Lika lätt att arbeta i som lera och när man bränner det så blir det 99,9 % silver. OCh det bästa är att hela kostnaden är helt avdragsgill skattemässigt i Pearlshop. Tänk vad härligt underbart det är med företagande.

Vi är även så lyckligt förunnade att våra ungar (20-31 år) fyller år den här perioden. Det börjar och slutar med Tommys och däremellan har vi alla mina. Suck o stön. Det är bara EL som fyller år på våren. Fördelen med D är att jag kan skylla på hans födelsedag för att hälsa på Cornelia.

Vi har köpt en crosstrainer, (som vissa tycker att man inte kan ha) men det är en stor fördel att träna när man själv vill oavsett väglag och väder. Jag räknar med att kunna jogga ett litet tag till innan jag fjompar ut för halka och mörker. /L

Tiden krymper

Jag har just börja inse att det bara är några veckor tills vi åker till Frankrike, det är i och för sig inget problem, men jag börjar inse att det är faktum snart. Jag har schemalagt Frida o Hanna som ska arbeta medans vi är borta, så för pearlshop är det inga problem. Sedan går det vissa rykten om att vi har husvakt, så jag har vissa förhoppningar (väldigt, väldigt svaga) om att vårt hus ska vara höststädat, fönster putsade osv när vi kommer hem. Skämt åsido, det känns det riktigt bra att huset inte är tomt när vi är borta. Så det är inget problem det heller. Och vi har GPS, kartbok och en bok om Frankrike också. Så vi har nog inga problem över huvudtaget med själva resan.

Mitt stora problem är att vi ska bjuda en massa människor på middag den 8 september och jag har inte börjat fundera på vad vi ska bjuda på. Och dit är det bara en och en halv vecka. Så blodpudding och vatten kan vara en tanke. /Lena

Vardagsliv

Allt är tillbaka till det normala igen och det är väldigt skönt. Morgonrutinerna sitter där dom ska vara, varken för tidiga mornar eller för sena, utan det går sin gilla lunk. Samtidigt saknar jag lite dom tidiga mornarna när Tommy var nyhetschef. Jag kom igång väldigt bra och fick väldigt mycket gjort. Egentligen borde man kliva upp tidigare men eftersom det finns viss lättja inbyggd i kroppen så blir det inte.

Butiken har också rullat igång inför hösten, det är kanske lite fel att påstå att den har rullat igång igen eftersom juli var en intensiv månad i butiken, men höstverksamheten har kommit igång med kurser och förberedelser inför de häftigaste månaderna vi har, november och december. Det är en hel som ska ramla på plats till dess både vad gäller inköp, annonsering och aktivitetsplanering.

I höst kommer vi också vara med på lokaltrafikens kampanj för busskort ”Hollo”, som främst riktar sig till studenter. Det innebär att vi kommer att synas med reklam på bussarna i höst. Kul.

Kontentan av det hela är att livet leker och det finns hur mycket som helst att arbeta med./Lena

KUNDER

Jag brukar alltid säga att jag har bara glada och trevliga kunder i min butik. Men i fredags hade jag en kund som varken var glad eller trevlig. Jag satt inne på kontoret och åt en smörgås när två kvinnor med två mindre pojkar kom in. När jag gick ut i butiken så var en av killarna bakom kassan och jag sa åt honom att han inte skulle vara där utan han fick vara i själva butiken. Då blev hans mor riktigt förnärmad och sa ”att han inte gjorde något” och hon tyckte att jag var oförskämd som sa åt honom. Hon skulle minsann inte komma tillbaka till min butik eftersom jag var så otrevlig.

Hon tog med sig pojkarna till parken, med kommentaren ”att där får dom åtminstone röra sig”. När hon lämnat pojkarna i parken så kom hon tillbaka in och fortsatte att klaga över hur otrevlig jag var. Till slut var jag tvungen att fråga om hon på fullt allvar menade att pojkarna skulle får röra sig hur som helst. Det tyckte hon inte men problemet var att jag skulle ha diskuterat det med henne istället för att säga åt pojken direkt. Jag kände bara hur jag blev både uppretad och arg. Men jag lyckades att bita mig i tungan och inte säga allt vad jag tänkte och tyckte.

Jag anser att alla ska kunna prata direkt med den som gör fel, för hur skulle pojken veta att han gjorde fel om ingen talade om det. Hans mamma brydde sig inte, så han såg inget fel i det. Jag skulle hålla med henne om jag hade skrikit eller varit arg, då hade jag överreagerat. Men jag kan absolut inte se att det är fel att tala om för någon, gammal eller ung, om de gör fel. Det har jag gjort förut och kommer att göra igen. Trösten i det hela är att de flesta som blir tillsagda reagerar på rätt sätt och att det inte finns så många människor av hennes typ.

Jag tycker bara synd om hennes barns lärare och grannar. Eftersom helt tydligt så gör hennes barn absolut inga fel. /Lena

Kinapaket

Kommunikationen med posten utrikes via e-brev fungerade utmärkt. Idag kunde vi hämta vårt paket på posten. Och det var 19 kg sötvattenspärlor som ska ut på webben så snart som möjligt.

Det riktigt roliga med den här leveransen, är att kineserna jag handlar av skickade mig ett e-brev idag om att dom har tagit emot min betalning för ordern och de skall börja behandla den.
Med andra ord, att dom var snabba var ett rent misstag. Men jag klagar inte, jag har fått pärlorna i min hand./Lena