Lirac ny vardagsfavorit

Lirac, Les Chenaies, (2214) 100 kr, har blivit en ny vardagsfavorit under hösten när bloggen pausat för bygge och flyttning. Det är ett bra vin att ta till när man egentligen är sugen på exempelvis en Chateauneuf-du-pape men vill hålla sig till budgetutbudet.

Appellationen Lirac ligger mycket nära C9DP - bara tvärs över floden (Rhone). Omvänt sluttningsläge mot floden alltså nordostligt istället för sydvästligt.
Grenache är den dominerande druvan, Liracvinerna ska innehålla minst 40 %, den här innehåller 60 % som blandats med 25 % syrah och 15 % mourvèdre till ett trevligt vardagsvin.

Maffig, lite kryddig, rödfruktig doft. Fyllig och snäll smak av jordgubbar och plommon, en liten pepprig strävhet ger karaktär. Hyfsad längd. Ett allroundvin som fungerar till alla slags kötträtter.

Sorg över en restaurang

Inte nog med att flytten ut på landet tillfälligt berövat mig möjligheten att blogga om godbitar som Roda Reserva - nu har även Luleås bästa restaurang, Kyrkbyns kök, har klappat igen.
Det är så sorgligt att jag gör ett inlägg från jobbdatorn. Jag lider med de två företagarna som tvingades ta det tråkiga beslutet, jag lider med den supertrevliga och kunniga personalen och jag lider med Luleåborna som inte längre har en restaurang det varit en upplevelse att besöka.

La Barroche Terroir besvikelse på nyhetsprovning

November månads nyhetsprovning med Munskänkarna i Luleå. Ett spännande urval gjorde att jag kunde hoppa över Graillots Crozes-Hermitage och Kanonkoops toppcuvéer.

Mitt förstahandsval var Domaine La Barroche Terroir. Unge vinmakaren Julien Barrot, 28, har ju charmat Stockholms vinbloggare så att de gått i spinn över allt med La Barroche på etiketten. Efter Robert Parkers 100-poängare till prestigevinet Pure verkar allt vara guld där orden La Barroche glimmar.

Terroir bjöd på en mycket angenäm doft med röda bär, samt russin och annan torkad frukt och kryddor. I munnen exploderade vinet på ett inte helt angenämt sätt - det här var alldeles för eldigt för min smak. 16 % alkohol ger sig till känna direkt och krossar alla andra nyanser som en ångvält. Borde nästan jämföras med andra starkviner...

Till en kraftig gryta fungerade det bättre. Jag har en oöppnad privat flaska, som får vila något år, frågan är om det kan rädda detta vin.

La Spinetta, Langhe Nebbiolo, var andravalet. Detta var en trevligare bekantskap. Vi provade en "storebror på Kvalitetsprovningen nyligen. Det här var mer lättillgängligt. Mörkare till färgen, men i övrigt mycket druvtypiskt med nypon, rosor och tjära i doften - bara en aning italienska kemikalier också - och riktigt sträva tanniner i munnen.

Angenämt vin i balans och harmoni - blir säkert ännu bättre med lagring.

Webersburg Cabernet Sauvignon (Sydafrika) var det tredje röda vinet. Svarta vinbär och rökiga fattoner. Korrekt vin, inte alls dåligt, men utan personlighet.

30 provare hade inga svårigheter att identifiera dessa viner. Omröstningen om "godaste vin" slutade oavgjort - de tre röda fick ungefär lika många röster.

Till maten provades Santa Ana Shiraz Viognier. Prisvärt budgetvin med varma violtoner och mörka bär.

Två vita viner provades. Keller Riesling Trocken var en syrafrisk godbit med lite exotisk frukt i paletten, men även omisskännligt tyskt anslag à la Liebfraumilch. Inte alls dum tysk riesling - men förra månadens Winkeler Jesuitengarden var vassare.

Graham Beck Viognier - tja, gillar man viognier så... Jag har fortfarande svårt att hitta charmen med denna druva, som kan liknas med vinvärldens mellanmjölk. Lite mittemellan syra, mittemellan fyllighet, och en mittemellan honungsfärgad jolmighet.

7 x röda Nya världen

Tvåbetygskursen går vidare. Sista teorilektionen är avverkad och efter det provades sju röda viner från "Nya världen" helt blint.
Glas 1: Röd färg, inte särskilt tät. Doft av viol, varm smak av viol, gummi, lakrits och en edlig finish. Förutom eldigheten kändes det som en solklar australiensisk shiraz. Fel.
Facit: 22620 Bonterra Zinfandel (139 kr) från USA.
Glas 2: Röd färg, inte särskilt tät. Blommig, kryddig doft. Smak av röda bär, men en allt för tunn frukt som skymdes av rökiga rostade fat, bismak av tvål och en irriterande beska i finishen. Rökigheten leder gissningen till en pinotage från Sydafrika. Rätt.
Facit: 22055 Jacobsdal Pinotage (112 kr), Sydafrika.
Glas 3: Ljusare röd och transparent. Liten, grön, doft. Tunn smak av röda bär, fat, ekbeska och oväntat sträva tanniner. Tanninerna till trots borde det vara en pinot noir, inte särskilt elegant, troligen USA. Rätt.
Facit: 6694 Irony Pinot Noir (129 kr), USA.
Glas 4: Mörkröd färg, relativt transparent. Doft av mörka bär och fat. Rund, fyllig, bärig smak, lättdrucken och angenämt på alla sätt. Känns som en amerikansk zinfandel. Fel.
Facit: 16320 Penfolds Kalimna Bin 28 Shiraz (159 kr) Australien.
Glas 5: Mörkröd färg, relativt transparent. Svarta vinbär och cederträ i doft och smak, stramt vin med tydliga tanniner. Absolut en cabernet sauvignon, kan den vara från Chile? Rätt/fel.
Glas 6: Mörkröd färg, tät. Starkvinslik doft av russin, blommor och en aning svettiga strumpor. Stram smak med mörka bär och örtkryddor. Färgen pekar på malbec och Argentina. Rätt.
Facit: 94032 Mendel Malbec (169 kr), Argentina.
Glas 7: Tät mörkröd färg. Doft av svarta vinbär och blyertspenna. Fruktig smak av svarta vinbär, snygga ekfat, tydliga tanniner i bra balans med vinet som helhet. En snygg Bordeaux-kopia, cab från Napa Valley, USA? Rätt/fel
Facit: 16566 Echeverria Reserva Cabernet Sauvignon (109 kr) Chile.

Fem rätt av sju på druvorna. Synd att jag kastade om länderna på cabbarna. En nivå som i alla fall borde räcka till godkänt på vårens tentamen.
Godast? Relativt jämnt, men Penfolds Kalimna och de båda cabbarna var klart godkända.

Chateau Bouscassé -06

Ett av mina favoritviner sedan flera år har fått en ny etikett i samband med årgångsbyte. Nu är det 2006 som finns på Systembolaget - och priset har höjts med en "tjuga".

Vinet produceras av Alain Brumont och görs till 65 % på tannatdruvan -dessutom cabernet franc och -sauvignon. Färgen i 06:an känns spontant lite ljusare än föregående årgång. I doften dominerar mörka bär, till ackompanjemang av ekfat. Smaken är stram, på egen hand känns frukten rent av lite tunn och snipig. Ekfaten är så närvarande att man får stickor i munnen.

Till maten (fransk köttgryta i vårt fall) kommer vinet betydligt mer till sin rätt och visar upp flera dimensioner. Ena stunden är det köttiga charkuterier, nästa stund mogna, mörka bär och kryddor, lite senare är det lakrits, kaffe och choklad som dominerar.

Trots prishöjningen är vinet fortfarande ett fynd. Det ska jämföras med enklare Bordeauxviner, som oftast kostar närmare 200 kr.

Etiketten då? Ja, den gamla var inte snygg, men betydligt mer klassisk än den nya. Den nya känns mer italiensk än fransk. Trodde först att det var något "ljug" där Brumonts chateau ser ut att ligga vid flodstranden. Vi var där 2007 och kunde först inte minnas något vatten - men sedan kom vi ihåg att det fanns en damm eller liten sjö, nedanför trädgården på anläggningens baksida. Denna pöl har blivit något överdimensionerad...

Kvalitetsprovning, bl a Chateau Pichon-Longueville

Munskänkarna i Luleå arrangerade en så kallad Kvalitetsprovning" i oktober. Vinerna var prismässigt mer exklusiva än vanligt.

1. Chateau Pichon-Longueville -98 , Comtesse de Lalande (88196) 1199 kr.
Bordeauxvin från pauillac. Mörkrött, medelfyllig, en aning bruntonad i kanten. Fruktig, kryddig doft med mycket läder inledningsvis. Efter en stund i glaset extremt mycket "blyertspenna". Smak av mörka bär, svarta vinbär och körsbär, fyllig, eldig, lång eftersmak med mognadstoner. Ett vin som började bra och som utvecklades storartat i glaset. (17,5 p)

2. Barbaresco -05, La Spinetta, Vigneta Starderi (96880) 790 kr
Nebbiolovin från Piemonte. Röd färg, en aning bruntonad, fyllighet under medel. Inledningsvis en dominerande doft av Karlssons klister. Efter 30 minuter i glaset hade detta vädrats bort och fram trädde istället blommor, bakkryddor och fattoner. Smak av körsbär och russin, en liten sötma, lång eftersmak med tanniner som hade bra bett i gom och tandkött. Personligt och karaktärsfullt. (16 p)

3. Domaine de Pegau Cuvée Prestige -06 (95162) 469 kr
Chateauneuf-du-Pape. Blåröd, medelfyllig. En doft där de röda bären hamnade i skuggan av mineral och en läderliknande mognadston. Smak av hallon, blåbär, peppar, charkuterier, läder. Sköna tanniner som finkorning solvarm sand och en ljuvligt lång eftersmak. (17 p)

4. Felton Road Pinot Noir -07 (ca 450 kr)
Nyazeeländare, Central Otago på Sydön (världens sydligaste vindistrikt). Blåröd, medelfyllig färg. Ung, bärig doft med mycket jordgubbar, samt kokta morötter. Jordgubbar också i smaken där en flirtig sötma också fanns med och skapade en lite fylligare munkänsla. Fin eftersmak, men inte riktigt lika lång som konkurrenterna. Växte i sällskap med maten. (16,5 p)

5. Vila Santa ( 12507) 105 kr
Kvällens matvin, Portugal, en av mina budgetfavoriter. Men efter att ha smakat de fyra andra var jag beredd att ta bort det från favoritlistan... Blåröd färg, tät som bläck. Märklig doft av grus och gröna blad, svarta vinbär och choklad. Smak av körsbär, svarta vinbär och choklad. kort och platt i sällskapet.

Provarnas omröstning gav nyazeeländaren flest röster, före Bordeauxen. Min personliga favorit var från början C9dp, men Bordeauxen växte och växte och växte under kvällen.

Robert Mondavi private selection Pinot noir 2005

Vi firade tioårsdagen av vår första dejt med att gå ut och äta på samma krog som då: Cooks krog i Luleå - en institution i Restaurangluleå som sett i stort sett likadan ut i cirka 30 år.
Maten har varit lokal toppklass, men i dagsläget är den endast lite över medel. Tråkigt oengagerad och okunnig personal - det är ju så mycket trevligare att få en liten presentation av den maträtt och det vin man beställt, än att den bara ställs fram med ett pliktskyldigt "smaklig måltid".
Vi åt en Halstrad pilgrimsmussla med sparris- och tryffelrisotto, liten örtsallad och hyvlad parmesan och drack ett glas champagne, Castellane. Blommig doft, liten restsötma i smaken av gula äpplen och apelsin. Maträtten var trevlig och väl tilltagen för att vara en förrätt, en syrlig dressing på örtsalladen var pricken över i:et.
Till varmrätt åt vi Grillad kalvbiff med päroncognacsås, gratinerad rotfruktskaka, smörfrästa murklor och friterad lökringar. Köttet och rotfruktskakan var "så där", såsen skaplig, murklorna godast. Till det drack vi Robert Mondavi private selection Pinot noir 2005. Jordgubbig doft, fräsch syra, smak av röda bär och en antydan till mognadstoner, slank munkänsla. Bra matvin, men naturligtvis inte värd restaurangpriset 645 kr (169 på SB).