La Barroche Terroir besvikelse på nyhetsprovning

November månads nyhetsprovning med Munskänkarna i Luleå. Ett spännande urval gjorde att jag kunde hoppa över Graillots Crozes-Hermitage och Kanonkoops toppcuvéer.

Mitt förstahandsval var Domaine La Barroche Terroir. Unge vinmakaren Julien Barrot, 28, har ju charmat Stockholms vinbloggare så att de gått i spinn över allt med La Barroche på etiketten. Efter Robert Parkers 100-poängare till prestigevinet Pure verkar allt vara guld där orden La Barroche glimmar.

Terroir bjöd på en mycket angenäm doft med röda bär, samt russin och annan torkad frukt och kryddor. I munnen exploderade vinet på ett inte helt angenämt sätt - det här var alldeles för eldigt för min smak. 16 % alkohol ger sig till känna direkt och krossar alla andra nyanser som en ångvält. Borde nästan jämföras med andra starkviner...

Till en kraftig gryta fungerade det bättre. Jag har en oöppnad privat flaska, som får vila något år, frågan är om det kan rädda detta vin.

La Spinetta, Langhe Nebbiolo, var andravalet. Detta var en trevligare bekantskap. Vi provade en "storebror på Kvalitetsprovningen nyligen. Det här var mer lättillgängligt. Mörkare till färgen, men i övrigt mycket druvtypiskt med nypon, rosor och tjära i doften - bara en aning italienska kemikalier också - och riktigt sträva tanniner i munnen.

Angenämt vin i balans och harmoni - blir säkert ännu bättre med lagring.

Webersburg Cabernet Sauvignon (Sydafrika) var det tredje röda vinet. Svarta vinbär och rökiga fattoner. Korrekt vin, inte alls dåligt, men utan personlighet.

30 provare hade inga svårigheter att identifiera dessa viner. Omröstningen om "godaste vin" slutade oavgjort - de tre röda fick ungefär lika många röster.

Till maten provades Santa Ana Shiraz Viognier. Prisvärt budgetvin med varma violtoner och mörka bär.

Två vita viner provades. Keller Riesling Trocken var en syrafrisk godbit med lite exotisk frukt i paletten, men även omisskännligt tyskt anslag à la Liebfraumilch. Inte alls dum tysk riesling - men förra månadens Winkeler Jesuitengarden var vassare.

Graham Beck Viognier - tja, gillar man viognier så... Jag har fortfarande svårt att hitta charmen med denna druva, som kan liknas med vinvärldens mellanmjölk. Lite mittemellan syra, mittemellan fyllighet, och en mittemellan honungsfärgad jolmighet.

7 x röda Nya världen

Tvåbetygskursen går vidare. Sista teorilektionen är avverkad och efter det provades sju röda viner från "Nya världen" helt blint.
Glas 1: Röd färg, inte särskilt tät. Doft av viol, varm smak av viol, gummi, lakrits och en edlig finish. Förutom eldigheten kändes det som en solklar australiensisk shiraz. Fel.
Facit: 22620 Bonterra Zinfandel (139 kr) från USA.
Glas 2: Röd färg, inte särskilt tät. Blommig, kryddig doft. Smak av röda bär, men en allt för tunn frukt som skymdes av rökiga rostade fat, bismak av tvål och en irriterande beska i finishen. Rökigheten leder gissningen till en pinotage från Sydafrika. Rätt.
Facit: 22055 Jacobsdal Pinotage (112 kr), Sydafrika.
Glas 3: Ljusare röd och transparent. Liten, grön, doft. Tunn smak av röda bär, fat, ekbeska och oväntat sträva tanniner. Tanninerna till trots borde det vara en pinot noir, inte särskilt elegant, troligen USA. Rätt.
Facit: 6694 Irony Pinot Noir (129 kr), USA.
Glas 4: Mörkröd färg, relativt transparent. Doft av mörka bär och fat. Rund, fyllig, bärig smak, lättdrucken och angenämt på alla sätt. Känns som en amerikansk zinfandel. Fel.
Facit: 16320 Penfolds Kalimna Bin 28 Shiraz (159 kr) Australien.
Glas 5: Mörkröd färg, relativt transparent. Svarta vinbär och cederträ i doft och smak, stramt vin med tydliga tanniner. Absolut en cabernet sauvignon, kan den vara från Chile? Rätt/fel.
Glas 6: Mörkröd färg, tät. Starkvinslik doft av russin, blommor och en aning svettiga strumpor. Stram smak med mörka bär och örtkryddor. Färgen pekar på malbec och Argentina. Rätt.
Facit: 94032 Mendel Malbec (169 kr), Argentina.
Glas 7: Tät mörkröd färg. Doft av svarta vinbär och blyertspenna. Fruktig smak av svarta vinbär, snygga ekfat, tydliga tanniner i bra balans med vinet som helhet. En snygg Bordeaux-kopia, cab från Napa Valley, USA? Rätt/fel
Facit: 16566 Echeverria Reserva Cabernet Sauvignon (109 kr) Chile.

Fem rätt av sju på druvorna. Synd att jag kastade om länderna på cabbarna. En nivå som i alla fall borde räcka till godkänt på vårens tentamen.
Godast? Relativt jämnt, men Penfolds Kalimna och de båda cabbarna var klart godkända.

Chateau Bouscassé -06

Ett av mina favoritviner sedan flera år har fått en ny etikett i samband med årgångsbyte. Nu är det 2006 som finns på Systembolaget - och priset har höjts med en "tjuga".

Vinet produceras av Alain Brumont och görs till 65 % på tannatdruvan -dessutom cabernet franc och -sauvignon. Färgen i 06:an känns spontant lite ljusare än föregående årgång. I doften dominerar mörka bär, till ackompanjemang av ekfat. Smaken är stram, på egen hand känns frukten rent av lite tunn och snipig. Ekfaten är så närvarande att man får stickor i munnen.

Till maten (fransk köttgryta i vårt fall) kommer vinet betydligt mer till sin rätt och visar upp flera dimensioner. Ena stunden är det köttiga charkuterier, nästa stund mogna, mörka bär och kryddor, lite senare är det lakrits, kaffe och choklad som dominerar.

Trots prishöjningen är vinet fortfarande ett fynd. Det ska jämföras med enklare Bordeauxviner, som oftast kostar närmare 200 kr.

Etiketten då? Ja, den gamla var inte snygg, men betydligt mer klassisk än den nya. Den nya känns mer italiensk än fransk. Trodde först att det var något "ljug" där Brumonts chateau ser ut att ligga vid flodstranden. Vi var där 2007 och kunde först inte minnas något vatten - men sedan kom vi ihåg att det fanns en damm eller liten sjö, nedanför trädgården på anläggningens baksida. Denna pöl har blivit något överdimensionerad...

Kvalitetsprovning, bl a Chateau Pichon-Longueville

Munskänkarna i Luleå arrangerade en så kallad Kvalitetsprovning" i oktober. Vinerna var prismässigt mer exklusiva än vanligt.

1. Chateau Pichon-Longueville -98 , Comtesse de Lalande (88196) 1199 kr.
Bordeauxvin från pauillac. Mörkrött, medelfyllig, en aning bruntonad i kanten. Fruktig, kryddig doft med mycket läder inledningsvis. Efter en stund i glaset extremt mycket "blyertspenna". Smak av mörka bär, svarta vinbär och körsbär, fyllig, eldig, lång eftersmak med mognadstoner. Ett vin som började bra och som utvecklades storartat i glaset. (17,5 p)

2. Barbaresco -05, La Spinetta, Vigneta Starderi (96880) 790 kr
Nebbiolovin från Piemonte. Röd färg, en aning bruntonad, fyllighet under medel. Inledningsvis en dominerande doft av Karlssons klister. Efter 30 minuter i glaset hade detta vädrats bort och fram trädde istället blommor, bakkryddor och fattoner. Smak av körsbär och russin, en liten sötma, lång eftersmak med tanniner som hade bra bett i gom och tandkött. Personligt och karaktärsfullt. (16 p)

3. Domaine de Pegau Cuvée Prestige -06 (95162) 469 kr
Chateauneuf-du-Pape. Blåröd, medelfyllig. En doft där de röda bären hamnade i skuggan av mineral och en läderliknande mognadston. Smak av hallon, blåbär, peppar, charkuterier, läder. Sköna tanniner som finkorning solvarm sand och en ljuvligt lång eftersmak. (17 p)

4. Felton Road Pinot Noir -07 (ca 450 kr)
Nyazeeländare, Central Otago på Sydön (världens sydligaste vindistrikt). Blåröd, medelfyllig färg. Ung, bärig doft med mycket jordgubbar, samt kokta morötter. Jordgubbar också i smaken där en flirtig sötma också fanns med och skapade en lite fylligare munkänsla. Fin eftersmak, men inte riktigt lika lång som konkurrenterna. Växte i sällskap med maten. (16,5 p)

5. Vila Santa ( 12507) 105 kr
Kvällens matvin, Portugal, en av mina budgetfavoriter. Men efter att ha smakat de fyra andra var jag beredd att ta bort det från favoritlistan... Blåröd färg, tät som bläck. Märklig doft av grus och gröna blad, svarta vinbär och choklad. Smak av körsbär, svarta vinbär och choklad. kort och platt i sällskapet.

Provarnas omröstning gav nyazeeländaren flest röster, före Bordeauxen. Min personliga favorit var från början C9dp, men Bordeauxen växte och växte och växte under kvällen.

Robert Mondavi private selection Pinot noir 2005

Vi firade tioårsdagen av vår första dejt med att gå ut och äta på samma krog som då: Cooks krog i Luleå - en institution i Restaurangluleå som sett i stort sett likadan ut i cirka 30 år.
Maten har varit lokal toppklass, men i dagsläget är den endast lite över medel. Tråkigt oengagerad och okunnig personal - det är ju så mycket trevligare att få en liten presentation av den maträtt och det vin man beställt, än att den bara ställs fram med ett pliktskyldigt "smaklig måltid".
Vi åt en Halstrad pilgrimsmussla med sparris- och tryffelrisotto, liten örtsallad och hyvlad parmesan och drack ett glas champagne, Castellane. Blommig doft, liten restsötma i smaken av gula äpplen och apelsin. Maträtten var trevlig och väl tilltagen för att vara en förrätt, en syrlig dressing på örtsalladen var pricken över i:et.
Till varmrätt åt vi Grillad kalvbiff med päroncognacsås, gratinerad rotfruktskaka, smörfrästa murklor och friterad lökringar. Köttet och rotfruktskakan var "så där", såsen skaplig, murklorna godast. Till det drack vi Robert Mondavi private selection Pinot noir 2005. Jordgubbig doft, fräsch syra, smak av röda bär och en antydan till mognadstoner, slank munkänsla. Bra matvin, men naturligtvis inte värd restaurangpriset 645 kr (169 på SB).

Blogg-skuld

Husbygge och vinbloggande konkurrerar om samma tid och eftersom det inte går att skapa mer än 24 timmar per dygn så får något stryka på foten - i det här fallet vinbloggandet. Inte vindrickandet som tur är - högen av obloggade flaskor har stått där och växt i köket i väntan på fotografering. För att röja detta problem ur världen, och kunna börja från scratch igen, gör vi en samlingsblogg om de senaste veckornas viner.

Nyhetsprovning med munskänkarna 2 oktober
Fyra röda viner - Crozes-Hermitage/ Domaine des Entrefaux, Barbaresco/Livio Pavese, McManis Petite Sirah 2008 (USA), Priorat/Tendral. McManis blev provningsgruppens favorit. Mörk, tät blåröd färg. Mustig lättgillad smak. Lite väl mycket ek i min egen mun. Min personliga favorit blev Tendral, varm och sötfruktig men med syra och tanniner som balanserade upp det hela. Crozes-Hermitagen var det lite Nya Världen-stuk över, men violerna och charkuterierna fanns där. Barbarescon tyckte alla var tunn i det robusta sällskapet, men jag provade den igen på egen hand ett par dagar efteråt och då var det ett trevligt och finstämt vin.
Tre vita viner: Kim Crawford, nyazeeländsk sauvignon blanc. Överdrivet aromatisk, kristallklirrande syra, välgjord och mycket druvtypisk. Winkeler Jesuitengarden, tysk riesling - ung, krispig syra, mineral och citrusfrukter, ett fyndvin som jag ska köpa en lagringslåda av. Macon-Villages Chardonnay - mycket vin för liten peng (73 kr), mycket syra, gröna äpplen och en lagom gnutta fat.

Betyg 2-kurs tisdag 6 oktober
Vita viner från nya världen hemma hos oss med resten av kursgänget. Två sauvignon blanc från Sydafrika (Fleur du Cap) respektive Nya Zeeland (Hunter´s) var enkla att hitta. Men vilken var vilken? Jag har ännu inte hittat något som skiljer dem åt.I det här fallet var sydafrikanen mer direkt och överdrivet aromatisk (vilket jag trodde var kännetecknet för NZ...) Tre chardonnay från Australien (Penfolds Thomas Hyland), Sydafrika (Zondernaam), USA (Bonterra). Amerikanen bjöd som väntat på mest ek, smör och popcorn. Hyland är en av mina favoriter i kategorin sedan tidigare, Zondernaam var ganka lik australiensaren och balanserat god den också. Sedan hade jag slängt in en joker i form av en amerikansk viognier (Francis Ford Coppola) som vållade deltagarna huvudbry. Men en (Agneta) gissade till slut på viognier "för att den varken smakade eller doftade någonting". Jag som visste vad jag skulle leta hittade en blommig ton, vax och honung.

Dessutom:
Babylons Peak ur senaste nyhetssläppet (139 kr): Tydlig shiraz-karaktär (även mourvédre, grenache) à la Nya Världen, med köttbuljong, lakrits och bildäck. Pang på, mycket av allt, rejält men utan finess.
Les Haut Castellas, Rhonevin från Vacqueras (Grenache, Mourvedre, Syrah). Lovande doft av röda bär, men en tydlig bismak av ruttna, ofräscha druvor och växtdelar. Köpte den (kostade under hundringen) för inte så lände sedan, men nu hittar jag den inte i SB-sortimentet - förhoppningsvis har den fått rött kort.

Chateauneuf-du-pape Domaine Roger Perrin -07

Provning med Munskänkarna på temat Vin & vilt. Förre ordföranden, både lokalt och i regionen, Christer Olsson hade plockat ut en kvintett viner med kraft tillräckligt för att matcha mat i älgjaktstid.

Intressantaste vinet var utan tvekan Domaine Roger Perrins C9dp från den redan så omsusade årgången 2007. Vinet var blårött och relativt transparent. Doften bjöd på mörka bär, viol och lakrits. En intensiv syra attackerar i munnen och vi hittar syrliga karameller med smak av blåbär och vildhallon. I andra vågen kommer rökighet från rostade fat och pepprig kryddighet. Tanninerna är kruttorra och lägger grund för en lång lakritsdominerad eftersmak.
Mycket gott redan nu, och när den aningen vassa syran rundats av lite och tanninerna integrerats ännu bättre blir detta ett fantastiskt vin.
Importeras av Tryffelsvinet och kan beställas i sexpack för 1314 kr (= 219 kr/flaska).

Kort om övriga fyra viner:
Aneto 2004, från Duoro, Portugal. Mörk, tät, blåröd färg. Doft och smak av plommon, mörka bär, kaffe, tobak och lakrits. Tunn frukt i förhållande till strävheten.
Pio Cecare Langhe Nebbiolo -06. Röd med tegelton, relativt transparent. Blommig doft, smak av körsbär, torra tanniner.
Guadarra -05 från Basilicata i södra Italien (hålfoten), gjort på druvan aglianico. Blåröd färg, doft av körsbär, fat, lösningsmedel, kaffe. Personlig smakpalett med mogna mörka bär, Kungen av Danmark-örter, kåda, lakrits och en viss beska. Lite egensinnigt på egen hand, men fick ett lyft i sällskap med maten (älggryta).
Finca el Puig -03, från Priorat i Spanien. Blåröd färg. Doft av solvarma, fullmogna, söta, röda bär. Viss sötma också i munnen, men den behövs då syran är ettrig och tanninerna riviga. Lång elegant eftersmak.