Bonterra chardonnay

Bonterra chardonnay (16632) 129 kr
Vi åker till San Francisco om ett par veckor och viner från Kalifornien är lite mer intressant än vanligt just nu (tips om vingårdsbesök och restauranger mottages tacksamt!).
Den här chardonnayen har en diskret doft med citrus, päron, lite gräsiga toner och tydlig fatkaraktär. Smaken är smörigt fyllig med apelsin, päron och nötter. Väl balanserat med tydliga men inte överdrivna ekfatstoner.
Gott vin men någon eller några tior för stor prislapp.
Handikappades av illa valt sällskap på tallriken där en bön- och mangosalsa var alldeles för pepprig för att något vin skulle ha en chans att hävda sig.

Clos Apalta - Wine Spectator-vinnaren

Tillsammans med två andra ur Luleå-munskänkarnas styrelse höll jag i en provning på lördag kväll efter sektionens årsmöte.
Temat var "Utmärkta viner 2008" som i det här fallet betydde viner som fått någon utmärkelse eller utnämning under förra året.
Första tanken var att prova årets munskänksvin (Roda I) men det gick inte längre att få tag på. Ersättaren blev Casa Lapostolles Clos Apalta som hamnade i topp när Wine Spectator gjorde sin top 100-lista för året.

Att ett chilenskt vin toppade den listan låter ju sensationellt, men Casa Lapostolle är nästan lika franskt som Eiffeltornet även om det ligger i Chile. Famljen Marnier-Lapostolle har även Chateau Sancerre, vinmakaren är fransman (Michel Friou), Michel Rolland konsultar.
I Colchaguadalen i Chile har familjen byggt upp en anläggning som är något extra – med exemeplvis en sex våningars vinkällare i futuristisk arkitektur nedgrävd i kullen. Det finns även hotell och restaurang i samma stil.
Vinet Clos Apalta har tillverkats sedan 1997 och görs i huvudsak på carmenere och merlot, kompletterat med cabernet sauvignon.Proportionerna varierar från år till år. Den årgång vi provade, 2004, gjordes på 84 % carmenere/merlot, 16 % cabernet sauvignon och fick 94 poäng i Wine Spectator. Det var 2005:an som vann WS top-100, den fick 96 p.
Vinet odlas på 60-åriga oympade rotstockar (vinlus har nämligen aldrig drabbat det här området). Druvorna handskördas och carmenere-druvorna avstjälkas också för hand. Efter jäsningen låg vinet 20 månader på franska ekfat, 70 % av faten var nya. Det tappades på flaska i februari 2006 och korkades nu tre år senare upp i Luleå.

Vinet var mörkt och dovt som en Ingmar Bergman-film. Mycket mörkrött och med en tät nästan tuggbar struktur. Doften spelade i kontrabasregistret men hade ändå många nyanser: mörka bär, en del gröna och jordiga toner, köttsaft, läder och rostade fat. Allt det där gick igen också i smaken där där det även tillkom tobak och lakrits. Syran nådde inte riktigt fram genom muskelbyggarkroppen och eksträvheten var lite för markant på slutet.
Ett spännande vin att ha provat så med denna X-faktor kanske man kan säga att det var värt sina 539 kronor.

Vi hade ytterligare fem viner i provningen, kort om dessa:
Redoma Tinto 2003 (89414/239 kr) fick representera "årets rödvinsland", Portugal (Allt om mat) och var det som gick hem mest hos deltagarna. Fyllig och fruktig doft. Piggare syror än Clos Apalta. Mörka bär, tobak, lakrits och rostade fat i doft och smak.
Mont Redon 2005 (2811/215 kr) var kvällens besvikelse. "Årets bästa rödvin" i Allt om mats test av hela SB-sortimentet. Men den franska elegansen framstod närmast anemisk när den ställdes på samma bord som de två tidigare nämnda. Röda bär, lite kryddlåda, snygga ekfatstoner.
Campolieti (6792/85 kr) årets mest prisvärda röda enligt tidningen Munskänken klarade sig förvånansvärt bra i den hårda konkurrensen. Provad tidigare.
Domaine de la Boissonneuse (5624/147 kr). Årets mest prisvärda vita vin enligt Allt om mats test av hela SB-sortimentet. Rökiga mineraler, gröna äpplen och grape. Skarpa syror men ändå ett välbalanserat vin.
Gobelsburger Grüner Veltliner (2775/89 kr). I topp när Allt om mat gjorde en svensk top 100 2008. Mycket prisvärt vin som testats tidigare.

Matvin: Divino Nordheim (årets mest prisvärda vita vin enligt Munskänken). Druvtypiskt välgjort Silvaner-vin som inte är riktigt min likör. Ackompanjerade En trappa upps supergoda fyllda kycklingfile bra.

Rysk roulette i Bourgogne

Savigny-les-Beaune (5222) 179 kr
Jag skulle köpa ett italienskt vin till fredagsmiddagen hade jag tänkt, men av någon lycklig slump så hamnade den här röda bourgognen i varukorgen istället.
Kanske någon form av självplågeri som gav sig till känna. Ett italienskt vin är för mig "ett säkert kort" medan min ringa erfarenhet av bourgogner är som att spela rysk roulette. Ofta har jag blivit besviken (som här) men distriktet kan ju inte ha fått sitt mytomspunna rykte för ingenting, så jag snurrade magasinet och tryckte av.
Den här gången klickade det! Redan den fylligare färgen och den sköna doften av söta röda bär, ekfat och syrliga karameller skvallrade om något annat än jag fruktade och var mer av Rhone för mig än Bourgogne. Smaken hade en pigg syra av lingon och en fruktsötma av solvarma jordgubbar. Här fanns den kropp som jag brukar sakna i enklare bourgogner - fluffig, lurvig med örtig kryddighet och liten pepprig eldighet. Mycket lång eftersmak med torkad frukt, russin och ekfat. Elegans och balans från start till mål. Jättegott helt enkelt.

Puligny-Montrachet 2006

Puligny-Montrachet 2006 (Antonin Rodet) 255 kr
Går munskänkarnas betyg 2-kurs och vår grupp träffades på söndag kväll hemma hos oss för att prova oss genom kapitlet "vita neutrala franska viner", d v s Côte de Beaune-chardonnay, Chablis-chardonnay, samt muscadet, chenin blanc och pinot blanc från Loire och Alsace.
Eftersom jag inhandlat och hällt upp blev det ingen blindprovning för mig - och jag kastade mig på bourgognen direkt (jo, jag hade hittat den även blint). Den stack ut i såväl färg som doft mot de övriga - för att inte tala om smaken. Det här är ett vin som ger det fylliga vita vinet ett ansikte.
Doften är nyanserad med massor av frukt och smör och tydliga ektoner. I munnen exploderar smakerna och fyller upp munhålan på ett sätt som bara ett fåtal torra, vita viner klarar. Syran är fräsch, gula äpplen, citrusfrukter och smör klingar av i en lång ekkryddig eftersmak.
Just eken var kanske vinets enda minus. Några i gruppen tyckte det var för mycket ek. Själv tyckte jag eken var snyggt invävd så länge vinet var + 10 grader, men ju varmare vinet blev desto mer påträngande blev eken.
Kort om de övriga vinerna:
Chablis Premier Cru (Brocard), Fourchaume 189 kr. Ska inte vara eklagrat om jag är rätt underrättad, men doftens rökiga mineralkaraktär kan lätt förväxlas med rostade ekfat. Stringent syra, gröna äpplen och grapefrukt. Lite platt totalintryck, hade väntat mig mer av detta vin.
Chateau Coucheroy 104 kr. Eklagrad sauvigon blanc, med doft av exotisk frukt och en aning druvtypisk kattlåda. Frisk syra, smak av passionsfrukt och citrus, snyggt integrerade ekfat.
Muscadet Sèvre et Maine 79 kr. Jästspritsig doft med gröna äpplen och citrus - dito smak.
Secrets de Chai, 78 kr. Chenin blanc från nyhetshyllan. Fräscht vin som plöjer fram i mittfåran utan att sticka ut åt något håll.
Pierre Sparr, Pinot blanc reserve, 88 kr. Doft av päron och honung. Tydlig honungston också i smaken, väl balanserad med milda apelsintoner och päron.

Alamos Malbec

Alamos Malbec, 89 kr
Läste om detta argentiska vin på någon annan blogg (det kan ha varit Vin-gligt) och insåg att det troligen skulle vara ett vin i min smak.
Helt klart är det ett vin med stor personlighet. I doften hittades framför allt blåbär och russin och den skvallrade också om ett varmt klimat. Den varma smaken fortsatte i blåbär- och russinspåret, där hittade vi även ett stråk kungen av Danmark-karameller (anis), salmiak och mörk choklad tillsammans med ekfat i eftersmaken.
Det är inget finstämt, elegant vin för de fina salongerna. Här talar vi om ett grovt tillyxat rödtjut för skogshuggarkojan. Det är lite obalanserat och överdrivet - men på ett charmigt sätt. Väl värt att prova.

Gobelsburg Grüner Veltliner

Gobelsburg Grüner Veltliner, 89 kr
Vitt österrikiskt vin som prenumererar på topp-placeringar vad gäller prisvärde.
Doftar päron och gröna äpplen - inte särskilt spännande. I munnen händer det desto mer. Syran är frisk och fortfarande finns där päron och gröna äpplen, dessutom en spritsig kryddighet av vitpeppar, stjälkselleri och ruccolasallad. Eftersmaken är oväntat lång och där finns även ett drag av färska gurkskivor och gråpäron.
Ett vin som från och med nu flyttar in på min lista över favoritviner till vardags.

Quinta da Alorno

Quinta da Alorna Arinto Chardonnay Reserva, 97 kr
Impulsköp i förra veckan från nyhetshyllan. Vet faktiskt inte om jag druckit en vit portugis tidigare. Den här är gjord på chardonnay och lokala druvan arinto. Chardonnay jäst på nya franska ekfat, arinto på tank. Blandningen framgår inte men det känns som om det är väldigt mycket ekad chardonnay som vuxit i ett varmt klimat vilket gör vinet jolmigt. Doften är dock frisk och fräsch. Smaken är fet och fyllig med övermogna gula äpplen och avocado, som avlider i en en överdos av ekfat.
Det finns endast tio vita portugisiska viner i Systembolagets ordinarie sortiment - nu förstår jag varför.

Campolieti

Campolieti, 85 kr
Enligt tidningen Munskänken är det här 2008 års mest prisvärda vin. Det är förstås mycket svårt att gradera sådant, men helt klart är det ett mycket prisvärt budgetvin.
Kryddig och fruktig doft av mogna körsbär och russin. Körsbär och russin även i smaken, pigga syror och lång eftersmak.
Jämfört med min favorit-ripasso Monte Garbi är det här ett stramare vin som är enklare att matcha (eller kombinera om man inte vill hamna i Vingrodans roliga blogg) med mat. Till renfilé, rösti, enbärssås och stekt ostronskivling passade den alldeles utmärkt.

Nyhetsprovning

Nyhetsprovning med Munskänkarna; tre mousserande och tre röda. Jag hällde upp vinerna och det blev lite ont om tid att notera ordentligt, så jag sammanfattar lite summariskt.
1. Cono Sur Brut, 90 kr.
Chilenskt vitt mousserande som med grönäpplig attack och lite brödigt slut. Enkelt vin men prisvärt.
2. Charles Kellner Rosé, 100 kr.
Ett mousserande rosévin från Alsace, gjort på pinot noir. Intetsägande doft, viss restsötma smak av röda äpplen. Ett hammockvin till sommaren.
3. Grongnet Special Club -98, 386 kr
En riktig champagne gjord på 60 procent pinot noir och 40 procent chardonnay. Extremt brödig doft - som en nyss uppskuren råglimpa. En del trodde till och med det var defekt på grund av doften. Mycket bröd och jäst även i smaken, lite gula äpplen och choklad. Alldeles för tama syror för min smak och det här vinet borde nog ha druckits för fem år sedan.
4. Gallina Barbera d´Alba -06, 299 kr
Italienare med tät mörkröd färg. Fruktig doft med körsbär, örtkryddor och lite nickelkaramell. Mustig körsbärssmak, med strävt och kärnigt slut. Lovande ambitiöst vin med lite för stor prislapp - men kan vara sensationellt efter några år i källaren.
5. Baigorri Reserva -04, 149 kr
Spanjor med mörkröd färg med lite tegel i kanten. Pigg, fruktig och kryddig doft med lite druvtypiskt kräftspad (dill) i bakgrunden (100 procent Tempranillo). Fräsch smak med körsbär, plommon och lite insmickrande vanilj. Snällt slut med lagom mycket ekfat.
6. Groot Constantia Shiraz -06, 136 kr
Sydafrikan. Rödblå färg. Köttig doft med mörka bär och peppar. Lovande attack med frisk syra och köttig plommon/svarta vinbärsfrukt och lakrits. Men obalanserat slut med lite väl besk och kvistig ek.
Föll inte pladask för något av vinerna, spanjoren var den positiva överraskningen, italienaren det maffigaste. De mousserande var OK medan champagnen kändes bedagad.

Domaine Vocoret & fils

Domaine Vocoret & fils (ca 100 kr)
En Chablis inköpt på plats (precis vid infarten till Chablis om man kommer från Auxerre) för ett och ett halvt år sedan, den finns alltså inte på Systembolaget.
Inget märkvärdigt vin men en habil produkt väl värd sin hundralapp.
Doft: lite blygsam, typ daggvått gräs, samt spår av lagring på ekfat. Smaken är smörig med gula äpplen, en relativt mjuk syra alltså. Trevligt vin.