söndag 31 maj 2009

Provning med Hemma gastronomi

Säsongsavslutning med Munskänkarna, Luleå. Lokale kändiskocken Simon Laiti (tidigare Kattilakoski Gastronomi) hade anlitats för en delikatesstallrik och han hade i sin tur tagit hjälp av Louise Eriksson som sommelier. Hans företag i dag är Hemma gastronomi.

Maten var spännande. Pata negra ("världens finaste skinka") fänkålssalami, en tryffelspäckad korv, chorizo, renkorv, rökt lammfilé, parmesanost, gorgonzola... tillsammans med kex och bröd. Inget man blev proppmätt på, men riktigt bra råvaror, snyggt upplagt och spännande kombinationer.

Medan maten lades upp serverades Geisweiler Monopole Crémant de Bourgogne Brut (nr 7685). Fin syra, ett fräscht vin som matchar de flesta fusk-champagner.

Till smaktallriken serverades fyra viner:
Helt okay men inte särskilt spännande viner och uppgiften gick den här gånger mer ut på att hitta bra kombinationer mellan mat och vin. Amaronen och parmesanosten var ju en gjuten kombination. Conde Valdemar anpassade sig till de flesta charkuterierna. Trapiche Malbec gick bra med speciellt de mest rökta charkuterierna.


lördag 30 maj 2009

Xavier 2007


Xavier Châteauneuf-du-Pape 2007 (nr 6267) 199 kr

När jag två timmar innan servering hällde om detta mörkt blåröda vin steg en överdriven doft av lakrits upp ur karaffen. Stor doft men lite obalanserad.

Två timmar senare var det betydligt mer harmonsikt. Frukten hade vuxit till sig där fanns blåbär, björnbär, plommon och andra mörka bär. En kryddblandning med bland annat kryddpeppar var också tydlig. Dessutom en varmsöt blandning av viol och sötlakrits.

Smaken - waow! - det här är grejer. Ren som kristall, koncentrerad som dynamit, elegant som en cirkushäst, balans som en lindansare. Blåbär och plommon, fat och en lakritston som drar mot salmiak och saltlakrits. Attacken och mellanregistret är smaskigt och läskande.
Tanninerna är finkorniga som sanden på en söderhavsö. Eftersmaken lång och behaglig. En alkoholhalt på 15 % resulterar i en eldighet som förstärks av peppartoner.

Riktigt bra vin. Det tyckte även en annan bloggare och även den här.

onsdag 27 maj 2009

Sommarens första rosé

Vårens sista styrelsemöte med Munskänkarna i Luleå avrundades med att ordförande bjöd på kyckling- och laxpaj som sköljdes ned med två olika roséviner. En bra slutsignal då sommaren innebär lättjefullt rosédrickande som jag oftast inte analyserar så noga. Är det bara rätt tempererat, har bra syra och inte smakar billigt och orent så är jag nöjd.
Réserve de Bonnet Rosé (nr 3181) 80 kr
Ljusrosa färg. Fin doft, frisk syra med toner av hallon och lingon. Torrt, lite grönaktigt slut. Välgjort vin från en producent som sällan sviker (Lurton).
Leonardo Rosato 2008 (nr 95125) 87 kr
Något rödare i färgen. Lite mer tyngd också i doft och smak. Mogen frukt - jordgubb och röda vinbär - något lägre syra och därmed en fylligare munkänsla.


måndag 25 maj 2009

Betyg 2, Spanien/Portugal

Betyg 2-kursen stökade undan avsnittet Spanien/Portugal på söndag kväll. En vit från vardera landet, därefter två röda portugiser och fyra röda spanjorer varav tre tempranillobaserade (en klassisk, två modernister).
Förhållandevis låg klass på vinerna den här gången och ganska svårt att skilja dem åt. Halvblind provning.

Vita:
El Coto
- en vit rioja på druvan viura - ett blekt vin på alla sätt; nästan vattenklart, liten anspråkslös doft, samt en grönaktig smak av omogna bananer. Vinha Real - Vinho Verde i norra Portugal - ljusgult, väldigt spritsigt, hög syra men inte mycket till kropp.

Röda:
So Syrah, portugisisk syrah. Mörkt blåröd, tätaste färgen av de provade. I näsan var det nästan Laphroig-känsla, otroligt mycket rök och tjära. Men lite djupare sniffar gav även tämligen druvtypiska aromer av plommon, björnbär, viol och lakrits. Smaken styrkte uppfattningen att detta måste vara Syrah-vinet.
Coronas (Torres), spanskt tempranillovin från Katalonien. Röd, relativt transparent. Kryddig doft. Smak av plommon och en tydligt blommig violarom på slutet. Min gissning gick till tempranillo och jag lyckades även hitta rätt vin.
Marques de Murrieta Ygay Reserva, klassisk rioja. Transparent röd med tegelkant. Doft av jordgubbar, kryddor och dillspad. Smak av jordgubbar och blåbär med lite jordig ton, vanilj och fat. Omisskännlig rioja och därför lättast att pricka in.
Gran Coronas (Torres), spansk cabernet sauvignon (85 %) från Penedes. Rödblå färg, relativt transparent. Mycket liten doft. Smaken i förhållande till doften överraskande fyllig. Rund och behaglig plommonfrukt, lakrits och vanilj. Trodde det var den andra portugisen och missade alltså.
Casal Mor reserva 2006, från Dao i Portugal, gjort på 50 % Touriga nacional. Blåröd färg, relativt transparent. Doft av drottningsylt (hallon och blåbär) och brödkryddor. Smak av hallon, kryddor, vanilj, finkorniga tanniner och en liten fatbeska. Jag gjorde en tempranillogissning och gick bort mig igen.
Villacampa del Marques Crianza 2003, modernt tempranillovin från Ribera del Duero. Rödblå färg, relativt transparent. Doft och smak av svarta vinbär och cederträ. Var tämligen säker på att detta var cabernet sauvignon - men där bedrog man sig...

Summering: Villacampa (114 kr) var det som smakade bäst. Provningens glada överraskning var de båda portugiserna - Casal Mor kostar endast 55 kronor och det är tveklöst mycket vin för liten peng, Syrah-vinet (119 kr) skulle hävda sig väl mot de flesta Nya Världen-syrah. Marques de Murrieta (129 kr) är en rioja som fortfarande smakar rioja (på gott och ont). Torres-vinerna glänste inte direkt, men Torres är fortfarande en slags kvalitetsgaranti.

fredag 22 maj 2009

Riesling Hugel 2007


Riesling Hugel (nr 12191) 129 kr
Doftar citrus, ganska ettrigt, mer citron än lime. Mineraltonen ligger inte riktigt i smörjgropsstadiet, det är ju en ung riesling... men betong, våt betongplatta.
Smaken är väldigt syrainriktad, hårda, supersura, citronkarameller. Precis vad jag ville ha efter gårdagens Carneros-chardonnay.
Det finns också en rundare mellanregister med aprikos och päron. Efterdyningarna är kryddiga och torrt mineraliga och eftersmaken har en hygglig längd.
Såååå mycket bättre vin enligt mina smakpreferenser än gårdagens Buena Vista.

torsdag 21 maj 2009

Buena Vista chardonnay


Buena Vista chardonnay (95042) 139 kr
Ett vin från Carneros i södra delen av Sonoma Valley, inte långt från San Francisco - vi åkte förbi där med turistbussen när vi var där för en dryg månad sedan.
När vi var där förvånades jag över att jag aldrig råkade ut för dessa överekade vita viner. Här var det rostad ek från första sniffen - och den låg sedan som ett täcke över frukt och andra aromer till flaskan var slut.
Syran var lite ljummen, arom av gula och röda äpplen, en del av dem ganska kantstötta. Eftersmak av brända popcorn.
Ge mig en torr riesling att skölja munnen med!

onsdag 20 maj 2009

Voirin Jumel cuvée 555


Ett vin som inhandlades direkt i champagnehuset för 18 månader sedan. Kan inte påstå att besöket var noga utvalt - snarare var det så att det var det enda stället i Cramant som fortfarande var öppet när klockan var några minuter över 17 och vi var på väg ut ur distriktet Champagne.
Vi köpte blandad låda med deras sortiment och har inte blivit besviken på någon.

Cuvée 555 är speciell därför att det är en blanc-des-blanc (100 % chardonnay) som lagrats tillsammans med sin jästfällning på ekfat innan den fått den andra jäsningen på flaska. Detta för att ge extra komplexitet och djup.

Vinet är ljust guldgult och doftar först förföriskt av citrus och blommor, ekfatslagring märks nästan inte alls. När den snurras i glaset pustar det upp ett moln av nybakat bröd. I munnen är syran som sig bör pigg och alert. Sedan kommer toner av grape, apelsin och satsumas. En liten vaniljsötma rundar av på ett mycket balanserat sätt och eftersmaken är lång och behaglig.

Allt är som bekant gott i sällskap med champagne. Vi hittade inte vad vi tänkt tillaga och imporoviserade ihop följande snabba och ändå festliga rätt (som sjöng duett med champagnen).

Baconpasta med grillade pilgrimsmusslor (2 pers):
Hårdstek bacon och låt rinna av på hushållspapper. Koka färsk pasta (1 paket). Häll bort vattnet, häll i en halv burk creme fraiche och strimlade soltorkade tomater (avrunna) , värm och rör om så det blir krämigt. Värm sockerärtor snabbt i micron med lite smör, salt och peppar. Lägg den krämiga pastan pastan och sockerärtorna på en tallrik, strö över knaperstekt bacon och grovriven parmesanost. Grilla pilgrimsmusslor i grillpanna eller på utegrill och lägg på toppen av alltihop.

lördag 9 maj 2009

La Chapelle de Augustins


La Chapelle des Augustins 2007 (5335) 189 kr
Jag presenterade det här vinet på en nyhetsprovning för en dryg månad sedan. På importörens hemsida läste jag då rekommendationen att dricka vinet till getostgratinerade päron. Det lät så otroligt gott just då att jag inte fått det ur huvudet.
Nu lekte vi hantverkare i huset i Kallviken till ganska sent på fredagkvällen och behövde något snabbt och gott när vi kom hem. Tyvärr blev rätten en besvikelse då getosten vi valt hade för lite smak, och päronen var lite omogna.
Vinet då - jo, nedtonad sauvignon blanc utan det nyazeeländskt aromatiska. Syran som jag tyckte var så hög på provningen var mer balanserad i sällskap med mat. Mineraler, gröna smaktoner och skön fyllighet på slutet. Bra vin med smärtsam prislapp.

tisdag 5 maj 2009

Dussinet fullt på chianti-provning

Specialprovning med betyg 2-kursen. Vi skulle egentligen prova ”Italien”, men vi gjorde en grym chianti classico-specialisering. Vår kursansvarige hade ett dussin -01:or som han själv ville testa mot varandra, men det är ju lite jobbigt att göra på egen hand. Så vi ställde upp som provningspanel – livet är fullt av uppoffringar ;)

De tolv vinerna delades upp i två provningsomgångar: den första med producenter i facket traditionalister (begränsad eklagring m m), den andra med modernister (bl a användning av rostade och nya fat). Provningen var helt öppen.

Omgång 1:
Glas 1: Castello di Querceto -01 (180 kr)
Relativt transparent röd färg. Öppen doft med ton av torkad frukt. Fräsch syra, smak av körsbär och russin. En lite ylleton i eftersmaken. Klent och blekt helhetsintryck.
Glas 2: Riserva di Fizzano -01 (200 kr)
Brunröd färg, relativt transparent. Doft av solvarma körsbär. Låg syra och lite uddlös frukt. Mynnade ut i en ogin, besk eftersmak av kallt te. Borde möjligen ha druckits för bra länge sedan.
Glas 3: Poggio Rosso -01 (312 kr)
Röd färg, med en i det här sällskapet tät struktur. Nyanserad doft med Bordeaux-associationer körsbär, svarta vinbär, viol, multna löv, tryffel – till och med ektoner trots att den mest lagrats på stora fat. Komplex smak med körsbär, våta höstlöv, läder och tobak. Bra tannintryck och lång eftersmak. Ett kraftpaket med elegans och balans. Klart bäst i omgången.
Glas 4: Rancia -01 (328 kr)
Transparent brunröd färg. Solvarm doft av söta körsbär, även en kemisk ton av nagellack. Fruktig smak, med frisk syra, söta körsbär, vaniljlen och sammetsmjuk. Ett förföriskt, snudd på insmickrande vin. Men jag gillade det!
Glas 5: Castello di Ama -01 (279 kr)
Transparent röd färg. Fruktig doft, av skogsbär, russin och en aning fatkrydda. Sötfruktig smak med en viss eldighet. Viss beska på slutet drog ned intrycket.
Glas 6: Badia a Passignano -01 (320 kr)
Tyvärr korkskadat.

Omgång 2:
Glas 1: Terreno -01 (129 kr)
Mörk rubinröd färg. Doft av körsbär, jordgubbar och fat. Smak av söta körsbär och jordgubbar, vanilj, choklad och fat. Snällt vin som inte gjorde mycket väsen av sig.
Glas 2: Marchese Antinori -01 (169 kr)
Mörk rubinröd färg. Doft av körsbär och ekfat. Lite lägre syra, mörka bär, hö. Lite platt helhetsintryck.
Glas 3: Angelini Monsenese -01(200 kr)
Mörk rubinröd färg med lite blekare kant. Komplex och nyansrik doft av körsbär, mynta och nytvättade kläder (tack för den träffsäkra beskrivningen, Agneta). Fyllig smak med bra syra, körsbärsfrukt, mörk choklad och fatkryddor. Härligt vin med personlighet!
Glas 4: Castello di Brolio -01 (295 kr) Mörk rubinröd färg. Utvecklad doft med körsbär, charkuterier och fat. Söta mogna körsbär, fin syra, choklad och nyrostat kaffe. Mycket gott, skolexempel, svårspottat.
Glas 5: Castello di Fonterutoli -01(295 kr) Mörk rubinröd, relativt tät. Doft av körsbär, kaffe och fat. Bra tryck i syran, söta körsbär, choklad och nyrostat kaffe. Mycket likt glas 4, lika gott.
Glas 6: Giorgio Primo -01 (495 kr) Mörkt rubinröd, opaque. Inledningsvis väldigt mycket ek i doften. Släppte med lite tid i glaset fram en angenäm frukt också. Smaken kändes lite överekad (18 månader på nya fat), stram frukt, nyrostat kaffe, tanniner som finkornig sand. Förstår att detta är ett s k kultvin, stor personlighet som förmodligen blir ännu bättre med längre lagring.

En provning jämförbar med ett maratonlopp - fast med en betydligt behagligare känsla i kroppen på upploppet. Tack till värdparet Gunnar och Ingrid för välbehövlig pausförplägnad och Mikael för initiativet och provningsledarskapet.

lördag 2 maj 2009

Nybakad sockerkaka: Conde de Valdemar GR -01

Conde de Valdemar Gran Reserva -01 (nr 12601) 139 kr
Av någon anledning åkte en rioja ned i varukorgen senast jag var på bolaget. Conde Valdemar GR brukar alltid få höga betyg.
Färgen är med ålderns rätt lite tegelliknande. Doften är jordgubbig, däremot är den druvtypiska dillen (tempranillo) väl dold. Det är andra kryddor och ekfat som dominerar.
Det är bra tryck i fruktsyran, men den slätas omedelbart över av tjocka drag med vanlijpenseln och mina associationer går till nybakad sockerkaka och muffins.
Inga större fel på vinet egentligen men inte min typ.